16 år senare // Erika
16 år senare år 1869
sprider sig ett rykte som når Lucifers öron, att Zion och Alena fått ett barn innan de hade dödats. Inom släkten Zenit hade det bara fötts söner så Lucifer antog att även detta barn var en pojke. Därför bestämmer Lucifer sig för att skicka iväg Notus till en av människornas mest eftertraktade internatskolor för pojkar. Eftersom Notus är 19 år så har han lärt sig att kontrollera Vattnets kraft som strömmar i hans ådror, Vattnets kraft har alltid funnits i honom eftersom Lucifer var ättling till Prometheus själv och nu hade även Lucifers son lärt sig kontrollera den oändliga magi som han fått. Caleb hade flera år tidigare lämnat familjen och han var nu en utstött och ingen hade någon aning om vart han hade tagit vägen eller ens om han var i livet. Men det var det inte längre någon som talade om honom, för Caleb var lika föraktad som släkten Zenit själv.
Notus for iväg dagen efter nyheten om att en son hade fötts hade nått deras öron, så Notus hamnade i en droska mot Ipswich’s kända pojkinternat. Ipswich är ett distrikt i staden Suffolk i England, det ligger i en havsvik vid floden Orwell. Det tar en dag att ta sig från London till Ipswich med droskan och under resan dit så satt Notus bara och såg ut på den tråkiga värld som de passerade igenom, så fort de kom ut ur London så fick Notus för första gången i sitt liv se hur den riktiga världen såg ut. De gröna ängarna, de hundratals kor som gick runt på ängarna och betade, bönderna som sliter på åkrarna för att se till att familjen skulle överleva ännu ett år. Notus kunde inte förstå att allt kunde vara så annorlunda här ute, det var inte långt till staden inte längre än 2 timmars vandring. Men ändå så såg deras liv så annorlunda ut här, Notus hade alltid haft vad han ville, fått vad han än hade pekat på. Han kom plötsligt på sig själv att tänka på sin bror, Caleb som hade försvunnit Notus undrade vart han kunde vara, undrade om han fortfarande var vid liv och om han levde som en människa eller som en utstött även i mänskliga världen. Notus slutade snabbt att tänka på sin bror då han kom ihåg sin fars ord ”Caleb kommer inte tillbaka, därför gör du bäst i att glömma honom, han är inte längre min son och inte längre din bror. Han valde ett liv som man inte kan överleva, han är inte värd att bära namnet Prometheus längre” Efter den dagen hade Notus aldrig tänkt på Caleb som en bror förens idag. Efter ett flertal timmars åkande var de äntligen framme, då kom Notus på hur hungrig han var och inte på någon måltid, han behövde blod och det var fort. Han tackade och betalade droskan innan den lämnade honom utanför murarna till den stora mörka skolan, Notus tog sin väska och började vandra mot den stora ekdörren mitt framför honom. Det ringlade gröna växter upp längs väggarna på stenbyggnaden, huset eller snarare slottet såg väldigt gammalt ut eftersom alla stenplattor som höll upp det stora taket hade börjat mörkna efter åren. På vägen fram mot den gigantiska dörren så öppnades den långsamt och ut kom en man med brun klänningsliknande skynke med ett rep kring magen och han hade ett par helt vanliga sandaler ute i den kyliga luften som omfamnade dem. Mannens hjässa var kal medan han hade hår som täckte öronen och nacken och Notus drog slutsatsen att det var en munk som kom gående mot honom, munken hade ett stort kors hängande kring halsen som han gick och fingrade på under tiden han vandrade fram mot Notus med ett varmt leende på läpparna. Notus stannade någon meter framför munken som även han hade stannat, de stirrade på varandra i några sekunder sedan tog munken till orda
“God dag mr. Prometheus även fast solen länge sedan sjönk ner bakom horisonten. Mitt namn är broder William”
“God dag” svarade Notus nervöst
“Du måste vara rysligt trött och hungrig efter en sådan lång resa, följ med här så skall jag visa dig runt på ditt nya hem inför de kommande åren”
Sedan vände broder William snabbt på klacken och började vandra tillbaka till skolan. Notus rättade till sin väska på axeln innan han med snabba steg följde efter broder William in genom ekdörren. Det var mörkt i korridoren då dörren stängdes med ett väldigt dån bakom dem, Notus kom att tänka på att han i alla fall inte skulle kunna ta sig ut där obemärkt, sedan fokuserade han sig på broder William som var ungefär ett huvud kortare än han själv och han var även mycket magrare än Notus. Broder William svängde av åt höger i en lång korridor innan han stannade framför en dörr och försiktigt sköt upp den.
“Här kommer dina bibelstudier att ske mr. Prometheus”
“Vad för studier sa du?” svarade Notus förvånat
“Dina dagliga bibelstudier, är något på tok?”
“Ne...Ne…Nej… inget är på tok” stammade Notus fram innan han lönlöst försökte ge broder William ett inställsamt leende.
De gick vidare och efter några fler svängar åt både höger och vänster och efter att broder William talat om vart matsalen och toaletterna var låg och även vart kökspigorna hade sina sovsalar (som absolut inga pojkar fick gå in i) så visade broder William in Notus genom en dörr och de kom in i ett stort rum med en stor soffa och några bord. Mitt emot ytterdörren fanns en stentrappa som delade sig i två håll och vred sig runt och ledde upp till en våning som låg ovanför huvudet på Notus och broder William där de nu stod. Broder William nickade mot trappan och Notus började gå upp för den, då de kom upp sa broder William
“ Så nu har du ett hum om vart du ska ta vägen imorgon, skolan börjar klockan 06.30 med morgonbön i kapellet som jag talade om vart det låg, kommer du ihåg?”
Notus hade inte en chans att svara
“Bra. Så detta är ditt rum, du kommer att dela det med två andra pojkar. Mikael Blerrway och Rem Roger båda är 18 år gamla så jag hoppas ni trivs ihop och en säng är i ordning gjord åt dig så det är bara att gå in och lägga dig så blir det snart morgon och du kan få i dig en riktigt stor och god frukost. Så god natt mr. Prometheus”
Broder William bugade sig lätt innan han vände på klacken och skyndade ner för trappan och ut genom dörren som ledde in i grupprummet.
Notus tog ett djupt andetag innan han öppnade dörren. Där inne var det mörkt men eftersom Notus har förmågan att se i mörkret kunde han lätt urskilja i vilka sängar de andra pojkarna sov i och vilken som skulle bli hans. Han ställde ner väskan vid fotänden innan han lyfte filten som låg ihop vikt på sängen och lade ut den som ett täcke och kudden som verkligen såg ut som en hård sten lade han på rätt plats. Men precis innan han skulle krypa ner så gick han tyst fram till en av pojkarna och försiktigt bet honom i halsen, drack lite blod sedan slickade Notus försiktigt på såret som snabbt läkte ihop förutom på två små ärr som hade bildats där hans huggtänder hade trängt in. Notus gjorde samma sak med den andra pojken sedan kröp han ner i sin hårda säng som knackade och klagade då han lade sig på plats och slöt ögonen för att sova.
Kommentarer
Trackback
